Fortsätt till huvudinnehåll

Sverige måste bli en rättsstat igen




Vi är många som lider med en yrkeskår som försöker göra sitt bästa men som ser hur buset släpps ut i samma stund som polisen plockar in dem.
Annons

Finns det något otacksammare jobb än polisens i dessa dagar? Vi är många som lider med en yrkeskår som försöker göra sitt bästa men som ser hur buset släpps ut i samma stund som polisen plockar in dem. Den delen av den svenska rättsstaten börjar mer och mer likna treåringens klassiska bultbräda.

Den 11 juni avslöjade Dagens Nyheter polisens hemligstämplade uppgifter att antalet ”särskilt utsatta områden” i Sverige ökat från 15 till 23 stycken. Knappast förvånande, men nu måste vi vända den här utvecklingen!

Men man kan inte skylla allt på polisen när domstolarna konsekvent väljer att utdöma straff från den lägre delen av straffskalan, särskilt vid misshandel, stöld, rattfylleri, grova olovliga körningar med mera. Sverige har även ett märkligt system med straffrabatter. Vid åtal och fällande dom blir man bara straffad fullt ut för det grövsta brottet, därefter får man straffrabatt. Ju fler brott man begår desto mer rabatt utdelas. Dessutom är det sällsynt att dömda sitter inne tiden ut.

Det här är oerhört provocerande för allmänheten att bevittna och det urholkar i värsta fall det allmänna rättsmedvetandet när man ser hur kriminella går fria trots upprepade och grova brott. Vi lider med alla brottsoffer som aldrig får upprättelse. Frågan är hur det blev så här? Varför kan vi läsa om allt fler fall som liknar Lindomefallet, där man har fakta och bevis i målet, men väljer att lägga ner åtalen eller frikänna i brist på bevis vem som gjorde exakt vad?

Medborgerlig Samling (MED) bildades efter den odemokratiska Decemberöverenskommelsen. En av våra hjärtefrågor är rättsväsendet som måste reformeras och få resurser. Det finns ingen tid att vänta. Vi vill skärpa straffen för mängdbrott, minska straffrabatterna och strama åt kraven för villkorlig frigivning. Sverige måste återigen bli en rättsstat värd namnet.

Publicerad i Norrtelje Tidning 30 juni 2017

Populära inlägg i den här bloggen

Försvaret av Gotland är en papperstiger

Den 5:e mars är jag med på ett hörn i en insändare om försvaret av Gotland: Var det inte så att Gotlands regemente P18 skulle återuppstå för att försvara Gotland? Men vad har regeringen (S) egentligen tänkt sig att vi ska skrämma ryssen med? När allt är klart, när det nu blir, ska regementet ha hela 450 ”medarbetare”. Detta är ju inte ens en hel bataljon. Ett försvar värt namnet innebär att man måste införa fullständig värnplikt för alla gotlänningar för att få till ett sjö-, luft- och markförsvar som kan förhindra en fientlig kustinvasion eller en luftlandsättning med brigadförband. Detta skulle kunna göras med ett lokalt försvar på mellan 6 000-8 000 soldater. Först då har man en tillräcklig styrka för att hålla viktiga delar på ön under tillräcklig tid för att Sverige skulle kunna få fram förstärkningar eller internationellt stöd mot angriparen. Den framtida militära förmågan med 450 ”medarbetare” innebär förvisso att man kan försvara kvarteret runt Visby stadshot...

Multipla migranter och biometriska data

Välfärdsstatens förmåga att stå emot organiserad systematisk ekonomisk brottslighet och brott mot välfärdssystemet sviktar betänkligt. Men nu har justitieminister Morgan Johansson fått ett betänkande med förslag på åtgärder som ska motverka att bidrag och förmåner hamnar i fel händer. Myndigheterna klarar inte av att bekämpa välfärdsbrottsligheten och i hög grad beror det på alla felaktiga uppgifter i olika register som ligger till grund för utbetalningarna. Utredningen, SOU 2017:37, visar också att myndigheter inte heller har tillräckliga möjligheter att kontrollera om inrapporterade uppgifter är korrekta. En hel del förslag framförs i utredningen. Till exempel vill utredaren se en ny enhet för utredning av bidragsbrott hos Försäkringskassan och att mål om brott mot bidragsbrottslagen ska handläggas vid Ekobrottsmyndigheten. Vidare önskas en samordnad statlig utbetalningsfunktion, ett minskat antal utfärdare av ID-handlingar och skärpta rutiner vid utlämnande av körkort s...

Skolparadoxen

Den svenska skolan präglas av en paradox: Till vissa skolor anmäls barnen redan på BB, på andra våldtas elever och lärare misshandlas. Varför misslyckas den ena när den andra fungerar så bra? Kan det vara så att vi har lösningen framför ögonen om vi vågar titta efter? Den som lyssnade på Gustav Fridolin i Agenda fick lära sig att skolans problem skulle åtgärdas genom lagändring. Det fria skolvalet pekades ut som boven i dramat. Utanförskapets elever ska in i de åtråvärda skolorna, kosta vad det kosta vill. ”De bra skolorna får helt enkelt byggas ut” var Fridolins lakoniska svar på Karin Hübinettes enträgna frågor om hur det hela skulle lösas. Tack för svaret Fridolin, men lösningen av problemet sitter inte i bjälklagen och väggarna. Verkligheten bjuder dessutom ibland på överraskningar. Som att en populär skola med långa köer, som Internationella Engelska Skolan, IES i Göteborg, redan har högre andel elever med utländsk bakgrund än vissa kommunala skolor. Kan det då möjlig...