Fortsätt till huvudinnehåll

Sverige måste bli en rättsstat igen




Vi är många som lider med en yrkeskår som försöker göra sitt bästa men som ser hur buset släpps ut i samma stund som polisen plockar in dem.
Annons

Finns det något otacksammare jobb än polisens i dessa dagar? Vi är många som lider med en yrkeskår som försöker göra sitt bästa men som ser hur buset släpps ut i samma stund som polisen plockar in dem. Den delen av den svenska rättsstaten börjar mer och mer likna treåringens klassiska bultbräda.

Den 11 juni avslöjade Dagens Nyheter polisens hemligstämplade uppgifter att antalet ”särskilt utsatta områden” i Sverige ökat från 15 till 23 stycken. Knappast förvånande, men nu måste vi vända den här utvecklingen!

Men man kan inte skylla allt på polisen när domstolarna konsekvent väljer att utdöma straff från den lägre delen av straffskalan, särskilt vid misshandel, stöld, rattfylleri, grova olovliga körningar med mera. Sverige har även ett märkligt system med straffrabatter. Vid åtal och fällande dom blir man bara straffad fullt ut för det grövsta brottet, därefter får man straffrabatt. Ju fler brott man begår desto mer rabatt utdelas. Dessutom är det sällsynt att dömda sitter inne tiden ut.

Det här är oerhört provocerande för allmänheten att bevittna och det urholkar i värsta fall det allmänna rättsmedvetandet när man ser hur kriminella går fria trots upprepade och grova brott. Vi lider med alla brottsoffer som aldrig får upprättelse. Frågan är hur det blev så här? Varför kan vi läsa om allt fler fall som liknar Lindomefallet, där man har fakta och bevis i målet, men väljer att lägga ner åtalen eller frikänna i brist på bevis vem som gjorde exakt vad?

Medborgerlig Samling (MED) bildades efter den odemokratiska Decemberöverenskommelsen. En av våra hjärtefrågor är rättsväsendet som måste reformeras och få resurser. Det finns ingen tid att vänta. Vi vill skärpa straffen för mängdbrott, minska straffrabatterna och strama åt kraven för villkorlig frigivning. Sverige måste återigen bli en rättsstat värd namnet.

Publicerad i Norrtelje Tidning 30 juni 2017

Populära inlägg i den här bloggen

Partistödet är ett hot mot demokratin

Snart är det val igen och 349 folkvalda ska ta plats i vår lagstiftande församling, riksdagen. Men hur mycket folkvalda är de egentligen? Mycket lite, om ens något, visar det sig när man tittar efter. Ungefär 3% är idag medlemmar i ett politiskt parti. Det är denna lilla andel av folket som väljer vilka personer som alla andra kan rösta på. I bästa fall. Ofta är det partiledningen som har sista ordet om vem som ska stå på listorna.  Boven i dramat är partistödet som har gjort de politiska partierna ekonomiskt oberoende av medlemmar. Pengarna flyter ju in ändå. Avstånden växer för varje år mellan partiledningar och gräsrötter. Väl i riksdagen kommer dessa ”folkvalda” att utgöra fogliga knapptryckarkompanier under vinande partipiskor.  Regeringsformens inledande paragraf ”All offentlig makt utgår från folket” speglar folksuveränitetsprincipen, vilken är ett fundament för demokratin. Men speglar den verkligheten idag? Nej, definitivt inte. Snarare utgår